Mina stackars iskalla fötter

Nåå, vad har hänt Emilie för skit denna vecka då?

Jooo ser ni, jag skulle idag vid ett tiden gick jag ut på altan för att hänga upp vit tvätt, och stänger då dörren efter mig som vanligt. Bara det att det inte gick att få upp dörren, PAANIKEN var total! Ivar låg ju inne och sov, men tack gode gud för det. Och inte faasiken vågade jag hoppa ner, med min höjdskräck. Och inte var grannarna hemma heller. Och jag stog och hoppade och tjoade och vinkade till bilarna som for förbi, men ingen såg mig.

En och en halv timme senare lyckas jag få kontakt med grannen över vägen och han kom med sin stege så jag fick komma ner och in. Tack snälla människa! Som tur var hade jag låst upp ytterdörren. För balkongsdörren är fortfarande fast. Jeefla skit!

Men det bästa på hela dagen var nu, Ivar tittade på Moses och började le och skratta. Nu kan han inte slita honom med blicken. Underbara unge!

Nej nu ska jag lägga mig och vila maten lite.

C ya!